Visst är hon otroligt fin? Det bästa med Zelda är att hon är så otroligt kärleksfull, otroligt varm och godhjärtad. Vi har inte haft henne i mer än tre veckor och ända sen dag ett har vi tränat henne på att vänja sig vid andra hundar. Hon är uppvuxen i en familj med massor av hundar, hundar hon känner och hon har aldrig behövt träffa andra hundar som hon inte känner. Det har gått hur bra som helst med vår lilla eliott men hon drar mot andra hundar ute. Detta behöver inte vara någon big deal. Vi har tränat och tränat och igår kunde vi ha henne lös en kort stund i parken, där det luktar massa hund för henne, och hon kom på varenda inkallning.

När vi fick henne sa kenneln att det fanns vissa saker som behövdes slipas på, finslipas. Vi började direkt. Vi lärde henne stanna innanför dörren innan vi gick in osv, lärde henne vänta på maten - saker hon inte gjorde innan. Men det är ändå mötet med andra hundar vi har fokuserat mest på. Det gör vi ju medans vi är ute, såklart. När det går förbi en hund så drar hon och ibland morrar hon lite smått. Under två tillfällen har hon morrat till riktigt ordentligt. Det är två hundar som eiott brukar leka med. Så det har inte varit någon fara för vi har lärt känna dem lite, men man skäms lite ändå.

Idag var jimmy ute med lillgumman och då kom en av lillgubbens vänner, hon fick nos och allt gick bra. Sedan så släppte ägarna det stadiga greppet om Ludde, som valpen hetet, och så gick han fram till Zelda...
Zelda attackerade honom. Hon bet inte, han blev inte skadad, men hon anföll. Hennes ägare vart skärrad men sa att det var nog lugnt. Jimmy skämdes såklart. Vill inte ha det på vårt samvete. Så vi har pratat fram och tillbaka hela dagen. Vi har kommit fram till att hon får åka tillbaka till kenneln. Detta efter att ha samtalat med dem om hur vi borde gå tillväga.
Vi skulle aldrig kunna ha det på vårt samvete om hon skulle skada en annan hund. Tänk sedan om hon skadar eliott. Det har fungerad jättebra, men just nu vill man vara så försiktig man kan.
Det ända alternativet som fanns var att låta bli att träffa andra hundar, men det känns inte som ett alternativ som kommer fungera. Eliott är så social och lekfull med andra, det vill vi inte ändra på hos honom, och vi kan inte alltid gå ut med dem en och en. Sedan bor vi i stan, nu ska vi flytta utåt men det finns ändå många hundar där omkring.
Det kändes så att om vi skulle begränsade så för zelda så skulle vi behöva begränsa så för eliott med. Det är inte så vi vill att våra hundar ska ha det. Vi vill att dem får vara ute och leka utan problem.
Hos kenneln ser situationen helt annorlunda ut ; Hon har inga andra hundar att träffa än dem hon känner och hon har en stor rastgård att springa fritt i utan att möta på andra hundar.
Dessutom om nu kenneln, som jag tror, vill föröska sälja henne igen så kommer hon ju att informera dem nya att detta har hänt så att dem som köper är medvetna om det. Dessutom är vi säkra på att hon kommer må bra, för så som vi blev granskade, på ett positivt sätt, så kommer det flyta på bra och framförallt så kommer Zeldagumman må bra, för inte mår hon bra av att vara så mot andra hundar heller, för en lydig hund är en lycklig hund <3
Men tårar har såklart fallit idag, men vi känner att vi gör det bästa för henne, för andra ägare, för andra hundar och för oss. Jag hoppas det.
Vi älskar dig gumman<3 Du vet det.

Nu vill vi bara fokusera på Eliott nu. Det kommer inte att komma in någon ny hund. Vi har sagt att om vi ska skaffa en till så är det den dagen vi bor i hus. Men framförallt har vi sagt att vi ska inte skaffa hund om vi inte har tid med en valp, för saker och ting blir lättare om man får vara med och lära från grunden. Då anpassar hunden sig mer till det livet man själv lever. Så har vi sagt. SÅ blir det.

Vi är såklart ledsna över att det behövde bli såhär, men utifrån föruttsättningarna känner vi att det är ett bra val trots allt.

Tack för alla dagar pluttan, du är underbar och vi kommer alltid älska dig. Du ska få ett bra liv, det ser vi till nu .