Från och med idag

Länge sen, nu igen! Appen krånglar lite då och då. Jimmy har varit ledig i två veckor. Jag sträckte mig i bröstmuskeln och har inte kunnat styrketräna. Så vi har ätit massa gott och jag har varit ute på ett par löprundor. Nu är sockerabstinensen påtaglig och jag måste skärpa mig!! Jag har inte gått upp något, men jag mår mycket sämre. Trött och sötsugen hela tiden! Nu är det stenhårt. Tog sista glassen idag. Jag var utan skit i över ett år- jag klarar det igen! Det var lättare att vara motiverad när man såg ohälsosam ut, tyvärr. Men nu finns inga mer ursäkter.

Detta kommer nu bli en matdagbok!
Bloggen höll mig peppad sist. Start imorgon. Bra!

Vinden vände

Som en stucken ballong. Orken gick helt ur mig. Jag skippar träningen idag. Kör ett morgonpass och kanske även ett kvällspass imorgon. Istället förbereder vi oss för filmkväll här hemma. Men onyttigheterna får hålla sig borta. Som lite extra motivation har jag idag rensat lite och plockat bland mina sommarkläder❤ för första gången på flera år längtar jag efter att få bära lite tunnare och kortare kläder:)

Fick en så otroligt fin strandtunika av min mormor efter en resa hon gjorde till något far away land som jag tyvärr inte minns just nu. Men den är gudomligt vacker! Den gör sig ingen rättvisa på våra svenska stränder. Längtar efter en utlandsemester snart! Om inte för tusen andra anledningar så för att kunna lysa i tunikan ;) haha.

Dagsform 28/1-13

Nu är träningen avklarad och det gick skitbra! Så himla roligt och gud vad jobbigt!
Nu har jag alltså köpt pass + gym kort,
så jag ska försöka få ihop minst 3 ggr/vecken och då kombinera dom två.
 
Nu är vi många som tränar på samma ställe, så nu finns alltid någon att träna med!
Också kul, även om jag kan tänka mig att köra passen själv - dock inte gymmet än!
Det var år sen jag tränade på gym sist och jag tycker det känns ganska läskigt än.
Men när jag kommer igång så kommer det garanterat inte vara några problem det heller.
 
Hur jag har gått ner och vad jag har gjort och det där, det har jag redan skrit om tidigare.
Så jag tänkte mer skriva om dagsformen och målen!
Sen jag började denna resan så har jag velat fram och tillbaka,
huruvida jag ska lägga ut bilder eller inte. Samma gäller vikten.
Men jag har faktiskt inte vågat eller alls känt mig bekväm med det,
vilket jag själv tycker är så jävla töntigt och tråkigt.
För hur mycket jag än tycker eller talar om att man inte ska skämmas över sig själv,
eller sin vikt, så har jag ändå gjort allt det. För första gången i mitt liv.
Under tiden jag var stor så tänkte jag inte mycket på det.
Jag mådde ganska dåligt, därav viktuppgången också,
men jag reflekterade aldrig över mitt utseende på det viset.
Och när jag var gravid sket jag totalt i vågen,
jag var världens lyckligaste och jag älskade att vara gravid och allt vad det innebar.
Det var förat efter vi fick Miliam som all min energi kom! I mängder!
Och inte ens då berydde jag mig särskilt mycket om vågen - jag gjorde bara av med all energi!
Och tappade massor i vikt på kuppen!
Självklart eftersom att jag hade varit gravid också.
Men den spurten där i början var det som fick mig att fortsätta!
 
Så jag tror på att börja med en kickstart!
Det var det som funkade för mig.
Självklart på ett hälsosamt sätt, men det behöver inte vara långsiktigt!
Bara för att faktiskt SE att man KAN. För jag trodde allvarligt inte det. Helt sant.
 
Nu har jag inga problem med att prata om vikten eller sådär, och alla mina vänner vet redan.
Men jag tror nog mest att jag har skämts för mig själv.
Det har känts för jobbigt att skriva om, för det har legat så nära och skavt.
Så nu gör jag det här. Samtidigt som jag ångrar att jag inte gjorde det innan.
 
Det finns några måttstockar som jag mäter min viktresa i, vi börjar med uppgången.
När jag träffade Jimmy (16 år) vägde jag omkring 70 kg. (jag är 173 cm lång)

Vi flyttade ihop i okt 09 och runt jan 10 vägde jag ca 78 kg.
Efter sommaren vägde jag 82 kg.
I mars 2011 på inskrivningen hos mvc vägde jag 91 kg.
Det sista jag såg på vågen innan Miliam ploppa ut var 102 kg.
Yepp.
 
Gravidtitetskilona ramla av ganska så direkt och den första tiden ner till 85 gick fort.
Sen fick jag anstränga mig lite till och när jag var nera på 78 så blev det trögt.
Vid 78 var jag så jävla nöjd över alla tappade kg och jag ville unna mig lite.
Jag var stenhård med både kost och motion fram tills dess.
Men sen kände jag att jag var tvugen att tillåta mig själv att njuta av lite onyttigheter.
Jag vägde 75 kg när jag började träna i okt.
Idag väger jag 68 kg.
 
Jag kan fortfarande ta nått onyttigt ibland,
men det bästa med denna resan är att jag har lärt känna min kropp!
Så jag vet hur mycket jag kan äta av vad och vad som kräva för att gå ner i vikt.
 
Så! Nu är målet att tona kroppen. Få bort fettet och ersätta det med muskler!
För jag har fortfarande en del fett som jag vill ha bort.
Och jag förbereder mig på att det är nu den sjukt hårda vägen börjar!
Men jag ska fan klara det och i sommar ska jag ha nått mitt slutgiltliga mål.
Jag bryr mig inte så mycket om vågen nu.
Nu ska jag få bort dallret på låren, putmagen och gäddhänget!
Och på det ska jag försöka skaffa mig en rumpa igen!
 
Jag skriver det här mycket för att peppa mig själv.
Det har funkat innan. Bloggen har verkligen hjälpt mig att hålla vad jag sagt.
Nu är det hårträning som gäller, MEN med undantag om Miliam behöver mig hemma.
Han går såklart före allt. Och det gör mig inte ett skit.
Så jag ska jobba my ass off.
 
Ang min kost så äter jag lite vad jag vill till frulle,
men oftast äggmacka om en skål med yoghurt.
Lunch nån protein med grönsaker och oftast någon sås på lätt kvarg,
om jag äter mällis blir det en smoothie och till middag en skål med youhurt och musli.
Efter träningen är det proteinshake som gäller.
 
Ett långt inlägg, men kändes skönt att skriva.
Och viktigt, viktigt!
Dom nytagna bilderna jag lägger upp är tagna ur vinklar jag är nöjd med. Såklart.
Och ljus och allt. Ja, ni vet!
Och strecket på magen är från byxorna :P haha.
(är jag den enda som har träningsbyxorna uppe vid naveln?!)
 
Nu ska jag hoppa ner i soffan hos min älskling! Tjoho!
 
 
 
 

Skönt!

Passet gick utmärkt och det var skitkul att Emelie var med igen :)
Jag fick bara ihop ett pass förra veckan och denna veckan lär inte blir bättre.
Men med promenader och rätt kost så håller jag i alla fall viktplanen.
1 kilo kvar till målet jag har tills lördag!
Sen är det bara 4 kilo kvar tills det riktigt målet!!!
Det riktigt målet från början var egentligen vad jag väger idag + 2 kilo.
Men nu när jag vet att jag kan och ser att det verkligen går så kör jag lite till!
Topp topp :)
Nu kvällen, en te och sen sängen! Natti :)
 
 

Dagens dilemma!

Alla mina träningskläder ligger i tvätten.
Så jag har nu lyckats komponera ihop en helt okej träningsoutfit.
Dock var det ett problem - sportbhn!?
Nu har jag hoppat och skuttat i alla möjliga bhar och ingen fungerar ens okej...!
Lösningen? funkar inte en ta tre!
Nu sitter dom på plats, men jag ser ut som Dolly Parton!
Hahaha!
 
 

På väg ut!

Vi packar in oss alla i bilen och kör till träningen!
Miliam är trött och får inte sova, så han får leka av sig med Jimmy när jag och Nella tränar.
Jag berättar hur cuppisarna blev när jag är hemma igen...;)
Nu ska jag köra skiten ur mig!!!
 

Mitt rosa block

SItter och skriver i mitt rosa block.
Där i hamnar det mesta, om inte allt.
Dom senaste sidorna har handlat om allt kring 1årskalaset,
men innan det står tankar om livet nerskrivna och nu har jag skrivit upp en matsedel.
 
Jag och Jimmy har kommit upp med en matsedel som passar oss båda,
så slipper vi laga olika hela tiden.
Min skiljer sig något från Jimmys ändå, jag ska tex inte äta kolhydrater efter kl 16.
Något som vi också skrivt ner är en lista på saker som alltid ska finnas hemma.
Detta är verkligen ett hett tips, då har man alltid tillgång till det som man får/ska/vill äta.
 
Tex kommer vi alltid äta en sallad om dagen, alltid två mellanmål och inte middag senare än kl 18.
Det här med tider var klart lättare förut, nu styrs mycket efter Miliam.
Men vi får kämpa för att försöka få det att fungera.
Utöver detta ska jag köra minst 3 pass/vecka och promenera så ofta det går.
 
Jag ska ner 3 kilo tills Miliams 1årsdag. Jag har 5 veckor på mig.
Det ska absolut funka. Och jag tänker inte nöja mig med något annat.
Kom igen nu! Ni är väl med mig!? Nu kör vi!

En resa som fram tills idag har resulterat i 27 kg minus än så länge!

Inlagd på special BB, några dagar innan plutten kommer till oss.
 
Dagen innan nyårsafton. 1 ½ månad efter förlossning.
 
Ett halvår efter förlossning
 
10 månader efter förlossning
 
 
 
 
 

VisionBoard

Jag tänkar på framtiden varje dag, oftast bara för att det är kul!
Här hemma pratas det ofta om framtiden, drömmar och amitioner.
Både för oss själva, kring Miliam, för vårt förhållande och som en familj.
 
Vi är absolut inga människor som klagar på livet.
Inte så jag menar nu.
Vi har gått igenom mycket skit utan att gräva ner oss speciellt djupt.
Vi uppskattar minsta lilla, men strävar efter mera!
Jag är lycklig i det livet jag lever nu, men vet vad jag skulle vilja lägga till och ta bort.
Jag tacksam och glad över vad vi lyckats skapa ihop men också helt själva, var för sig.
Vi har kommit så otroligt långt sen vi träffades.
Och vi har kommit längre, sen vi fick Miliam, än vad jag någonsin kunde drömma om.
Så jag är verkligen nöjd med mitt liv. Men jag slutar inte kämpa och drömma.

Att uppnå det som man länge strävat efter ger en sån fantastiskt otrolig känsla!
Stora saker som små saker.
När man tar emot slutbetyg som man är nöjd över, köper något man länge velat ha,
får jobbet man suktat efter, träffar vänner man saknat, äter maten man varit sugen på,
kommer iväg på en resa man länge planerat, lyckas flytta till lägenheten man vill ha osv.
Jag och Jimmy har länge pratat om att komma iväg bara han och jag,
och att vi då skulle vilja bo på hotell, äta en stor brakfrukost och gå på massage.
Igår gick allt vägen och eftersom vi kämpat hårt både med jobb och känslomässigt
för att komma dit så ger ju upplevelsen ett sånt enormt lyckorus och boost för självförtroendet!
 
Så, eftersom jag har ett x antal miljoner tankar snurrandes i huvudet hela tiden,
så tänkte jag att jag kunde få ner dom på papper för att underlätta för både mig och Jimmy:p
Alldeles nyss satt jag och skissade lite på en visionboard för mig själv.
Jag har så många drömmar och ambitioner så jag valde dom som ligger närmst just nu!
Bilderna talar väl ganksa bra för sig själva!
 
 
 
 
 
 

Så mycket bättre

Det har väl inte undgått någon, vid det här laget, att jag är en extrem känslosam människa.
Men om nu någon missat det så är reaktionen idag ett bevis till er, men främst för mig själv.
 
Emelie kom och hämtade upp mig och så åkte vi tillsammans iväg, nervösa som fan.
Emelie har en son som är 1 månad äldre än Miliam och vi sitter i helt samma sits gällande träning.
Men vi tog oss dit och körde gärnet! Vi pausade inte någon gång, vilket var målet.
Men ingen av oss trodde någonsin att det skulle gå så bra som det faktsikt gick.
Förutom armhävningarna så gick allt galant och det var så jävla kul!
 
Jag hade så sjukt mycket energi att släppa ut. Kroppen bara körde på, kändes det som.
Och när vi var klara så var jag helt slut, totalt dyngblöt och så jävla nöjd.
Det bästa av allt var, inte allt för oväntat, känslan efteråt.
Jag trodde verkligen inte, med handen på hjärtat, att jag skulle klara hela passet.
Men bara det faktum att jag gjorde det och samtidigt hela tiden ansträngde mig till mitt yttersta.
 
Hela grejen fick mig att känna så enorm lycka.
När vi sedan var klara och la oss ner med slutna ögon
och lyssnade på vad som lät som rinnande vatten, så började tårarna rinna.
Lugnet och harmonin tillsammans med allt adrenalin fick mig helt att släppa allt.
 
Jag tänkte inte på någonting annat än mig själv i en hel timme.
Ingen planering, inget måste, inget fixa eller dona.
Känslan av att överraska sig själv så otroligt tillsammans med känslan av att vara helt slutkörd
och det tillsammans med att göra något på egen hand och bara för sig själv, var enorm.
Det kändes som att tårarna som kom var det sista som behövde fram efter en tid med ganska mycket
på alla håll och kanter.
 
Så här sitter jag, helt tom och fylld på samma gång.
Mitt lilla hjärta sover och mitt stora hjärta donar i köket.
Jag är världens lyckligaste <3

Då var det dags!

Nu kör vi! Önska mig lycka till!
 

Hemma

Sådär! Nu är vi hemma igen, hela familjen :)
Vi tog en tur in till nkpg och shoppade kläder till Miliam. Massor med fint!
Tycker det är så jäkla mycket roligare att köpa höstkläder, både till honom och mig!
Vi tog en fika och sen styrde vi hemåt:)
Och på vägen hem stannade vi och köpte mitt gymkort! Gaah, äntligen.
Så imorgon ska första träningspasset gå av stapeln och jag är fruktansvärt nervös.
Tänk om jag tuppar av!? haha. Herregud.
Nej! Det ska gå, fler kilon ska trilla av! Måste ju nå målet nångång!
 
En bild på mig för 6 månader sen och nu.
En månad efter träning kommer en ny. Sen kör vi varje månad. Inkl mått.
Ska bli sjukt kul att se!
Ny kategori - vägen till målet
 


RSS 2.0