Nu för tiden handlar ju det mesta om lillen,
förbereda saker och få ordning på allt innan han kommer.

Men om jag nu ska frångå det en liten kort sekund
så finns det faktiskt annat som jag också längtar efter...
betydligt mer ytligt och oviktigt, men ändå!
Saknar att kunna bry mig och sån här skit ibland.

Just nu känns det som att allt vi gör är viktiga måsten, så blir det ju.
Även om det oftast är roligt så känns allt så avgörande.
Det finns inget utrymme för misslyckande.
Men det är ju för att vi ställer dom kraven på oss själva.
Det känns i alla fall sjukt bra att jag och Jimmy spelar på samma plan.
Har samma mål.
Vi har sagt att dessa månader innan Mille får vara så obekväma dom vill,
och innehålla hur mycket slit och skit som helst.
Men när Mille kommer ska allt vara fixat, iordning och lugn och ro.

Att kunna längta efter saker som egentligen inte spelar någon roll
förutom ytlig lycka känns så lätt och kravlöst just nu,
vilket är ganska lockande.






Natt Natt På Er!
/<3