Känner att jag är skyldig att skriva ett inlägg,
folk undrar såklart vad som hänt.

Imorse vaknade jag av att Jimmy kom upp
och bad mig att inte få panik.
Mamma hade varit med i en bilolycka.

Jag fick såklart panik.

Jonas hade pratat med mamma i telefon
när hon plötsligt skrek och sen försvann.
Jimmy gick upp til mig.
Och Jonas åkte iväg för att hitta henne.

Sen gick det ett tag utan några nyheter.
Vi fick bara vänta.

Jag visste att hon förmodligen var vid medvetandet,
för Jonas hade blivit uppringd av en lastbildschaufför
som var på platsen.
Mer hann han inte säga innan han snabbt åkte iväg.
Vad jag inte visste då,
var att mamma själv hade stoppat honom,
för att få hjälp.

Hon åkte ambulans till hälsocentralen,
eftersom hon hade kunnat prata och gå.
Väl där klämde och kände dom.
Allt såg bra ut. Förutom ett stort jack i huvudet.

Mamma ringde upp mig. Min lilla mamma.
Det var det absolut finaste samtalet i hela mitt liv.
Hon kunde prata. Hon lät nästan som vanligt.
Hon levde.
Hon mådde bra.

Dom beslutade att ta henne till sjukhuset i Östersund.
Men dom blev försenade.
En trafikolycka med en omkommen, bara en mil ifrån,
hade blockerat vägen.
Men dom kom fram.
Hon undersöktes och dom sydde ihop jacket.
15 stygn.

Det har varit den värsta men också den bästa dagen i mitt liv.
Den tacksamhet och lycka jag kände när jag fick veta att
min mamma levde och kunde prata, går inte att beskriva.
Det betydde allt. Betyder allt.

Nu är hon hemma och hon mår bra.
Min lilla mamma.
Värst just nu är nog alla känslorna.

Hon hade kommit farande i en skarp kurva.
Pratat med Jonas i headset.
Fått sladd på isen som låg på vägen.
Hon voltade ett varv med bilen.
Hade hon kört fortare hade det förmodligen gått fruktansvärt illa.
Bilen landade på rätt sida och hon kunde snabbt ta sig ut.

Tänk om hon kört fortare?
Tänk om det hade kommit en annan bil farande mot henne?
Tänk om hon åkt ner i vattnet?
Men nej, jag ska inte tänka om.
För det bev inget om. Det blev såhär.
För tänk,
vilken jävla tur hon hade.
Från en sekund, till en annan.
Jag är så jävla tacksam och glad för allt jag har.