Jag är så glad och stolt just nu.
Min pappa och hans fru var nyss här på en kaffe och hämtade Ida.
Min pappa är inte den som överröser en med komplimanger sådär,
man vet att när han säger att man är duktig eller fin då har han verkligen tänkt på det.
Då menar han det med hela hjärtat, men han använder komplimanger sparsamt. Bra, tycker jag.
Hur som helst!
När han kom innanför dörren så utbrast han med ett stort leende att jag hade gått ner massor i vikt.
Jag blev så innerligt jävla glad! Och stolt! Och han blev så stolt!
Han vet att jag inte är den som har världens bästa självdiciplin, så nu är han nog ganska impad:)
Jag själv har så svårt att se min senaste 5 kilo jag har gått ner.
Så jag blir så jävla glad när andra ser!
Jag har nått mitt näst sista delmål. Jag har gått ner 23kg. Nu är det 9 kvar!